Släpp loss molntjänsterna i skolan – med koll på regelboken

dasfad

Molntjänsternas intåg i skolan har betytt  mycket positivt för det pedagogiska aretet i skolan – för lärarnas och elevernas arbetssituation. Utbudet av pedagogiska hjälpmedel har mångdubblats genom molnet och tillgängligheten har ökat. Få eller inga mjukvaru-installationer behöver göras och alla uppgraderingar sker automatiskt.

Enkelhet och smidighet har ersatt den tröghet och det krångel som datoran- vändning i klassrummet tidigare ofta innebar. Som en viktig biprodukt har skolornas beroende av it-avdelning och it-expertis nästan helt försvunnit. Nu är det egentligen bara synkningar av användarkonton och skötseln av de trådlösa nätverken som it-avdelningen behöver hjälpa till med – allt annat bör skolan och skolförvaltningen kunna klara själva.

AAEAAQAAAAAAAAZ3AAAAJDBiMjg4ZGJhLTM5MzEtNGE5Yy05YWMyLWM4MThjYjU2MzY4MQMolnets intåg har med andra ord i stor utsträckning varit en befrielse och en framgångssaga och för alla som arbetar i skolan.

Men nästa stora uppgift står nu för dörren. Hur ser vi till att alla avtal finns på plats så att vi kan möta personuppgiftslagens och Datain- spektionens krav, och inte minst de krav som snart kommer med den nya EU-förordningen, från 2018? Och hur säkerställer vi att hanteringen av personuppgifter i molnet går till på rätt sätt ute i verksamheterna?

Här finns det mycket att göra och initiativet måste komma från skol- förvaltningen i kommunen eller motsvarande hos den enskilda huvudmannen. Det är som nämnts inte it-avdelningen eller någon annan aktör som äger frågan kring rätt datahantering i skolan. Det är den egna nämnden – den nämnd eller styrelse som ansvarar för skolan – som ställs till svars om rätt avtal inte finns och om personuppgifter hanteras fel ute i verksamheterna.

AAEAAQAAAAAAAAZaAAAAJDA1ZWY0M2FiLTdlOTAtNDg0NC1hNGJkLWRiZTU4MWI3N2NhYgAtt skyndsamt se över detta blir ännu mer angeläget när vi står inför den nya EU-förordningen som är tänkt att träda i kraft 2018 och som kommer att innebär striktare tillämpningar och att inspektioner kombineras med ett batteri av kännbara viten för dem som fallerar i sitt ansvar.

Två saker att tänka på

Att säkerställa en riktig hantering av molntjänster i skolan innehåller egentligen två steg:

  1. Att tillse att ett avtal med rätt innehåll finns på plats med dem som hanterar personuppgifter (molntjänst-leverantörerna).
  2. Att tillse att en riskanalys görs som blir basen i arbetet med att tillse att molntjänsterna används på rätt sätt i den egna verksamheten.

När det gäller den första punkten, så är den i regel den lättaste att fixa. Att sluta avtal med de stora molnleverantören – såsom Google och Microsoft – var länge ett problem eftersom standardavtalens innehåll var undermåliga och Datainspektionen underkände dem. Avtalen saknade ofta tydlighet kring vilka ändamål personuppgifterna skulle användas till och det saknades tydliga uppgifter om när användarinformationen raderas vid avtalens upphörande. Nu är det dock annorlunda och i fallet Google Apps så kom genombrottet i mars i år (2015) då Datainspektionen granskade och godkände Simrishamns kommuns avtal med Google (ett avtal som vid den tidpunkten även fanns i några andra kommuner). Detta avtal är nu ett standardavtal som skolor och kommuner kan använda sig av. Motsvarande finns för Microsofts tjänst, Office 365.

Vad gäller punkt 2 – ett riktigt användande av personuppgifter på skolorna – så är det här de stora utmaningarna finns och det är här det kommer att bli ännu tuffare när vi närmar oss 2018 och den nya EU- förordningen.

Saker att ha koll på

Dessa är de riskområden som nämnd, förvaltning och huvudman bör ha ögonen på:

  • De flesta molntjänster, inklusive Google Apps och Office 365 får bara användas för hantering av icke-per- sonkänslig information (såsom defi- nierat av personuppgiftslagen, PUL). Därför används andra tjänster för den hanteringen – det vill säga för hante- ringen av åtgärdsprogram, personliga omdömen med mera – detta utan att det finns säker inloggning till dessa system (bank-id eller tvåstegsinlogg- ning). Så får det inte
  • Skolans lärare och elever slår på egna funktioner – appar eller tredje- partsprogram – som nyttjar använ- dardata från modersystemet, till exempel Google Apps eller Office 365, men dessa tjänster ligger utanför det PUL-säkrade avtalets ram. Så får det inte gå
  • Skillnaden mellan en strukturerad och ostrukturerad behandling av personuppgifter försvinner med den nya EU-lagstiftningen. Här måste skolan se upp. Som ostrukturerad användning räknas det fria skrivandet av text och användandet av ljud och bild på till exempel bloggar och i sociala medier. Användandet av personuppgifter i denna typ av produktion begränsas inte på samma sätt i den nuvarande lagstiftningen. Men här kommer alltså skolan att tvingas tänka om en hel del framöver och tillse att den ostrukturerade behandlingen också sker inom ramen för tjänster

som täcks av PUL-säkrade molntjänstavtal.

Detta kan man börja göra idag

  • Se till att ha riktiga och godkända biträdesavtal med samtliga moln- tjänstleverantörer som skolan använder sig av
  • Se till att säker inloggning verkligen finns för de system som hanterar personkänslig information, inte minst för den typ av program som hanterar frånvarohantering, skriftliga omdö-men, åtgärdsprogram som är så van-igt förekommande ute på skolorna
  • Se till att en process påbörjas för att fasa ut molnverktyg, appar och an- nat i skolan som hanterar personuppgifter men som det saknas kvalificerade avtal för.

AAEAAQAAAAAAAAYPAAAAJGFmMTVmYmUxLTcwZjYtNDk1Ny1hNzY3LTY5YzczNTg4YjQ1Mw

Påbörja identifieringen av var ostrukturerad hantering av personuppgifter sker idag, till exempel i sociala medier, på bloggar och i appar, och ta fram en plan för hur dessa kan fasas ut och istället flyttas så att de finns och används inom ramen för de tjänster där PUL-säkrade avtal finns

Google är på helt rätt spår med Chromebook för skolan

Idén med Chromebook är suverän, och som koncept kommer den att innebära mycket positivt för skolan.

Det är en laptop som startar på 8 sekunder, har 10 timmars batteritid och inte kräver några installationer. Den har heller inga lösa delar som kan gå så sönder (ingen vanlig hårddisk). Detta innebär i princip noll tekniska och administrativa kostnader för skolan. Eleverna och lärararna kan packa upp den ur kartongen och vara igång på 8 sekunder!

Och den kostar cirka 5 000 kr! Med garanti och försäkring inkluderat i tre år, som innebär att den byts ut om den går sönder.

Den släpptes i USA och några andra länder redan i juni i fjol och har spritt sig på skolorna där. Nu har den också släppts i Sverige. Jag har testat den sedan ett halvår tillbaka och är riktigt förtjust. Den är snabb, pålitlig, lätt, och med ett 3G-kort i den är man alltid uppkopplad, även där det inte finns wifi.

Chromebook bygger på tanken att nätet – molnet, internet – är det viktiga, och det är ju där vi är idag när vi använder vår dator. Fråga en elev hur sexig en dator är som inte är internetuppkopplad!

I dessa tider finns ju också nästan alla pedagogiska verktyg vi använder i skolan på Internet. Har vi bara en webbläsare så kommer vi åt NE, YouTube, pedagogiska tjänster som Learnify och i stort sett allt annat. Program som tidigare krävde installationer finns på internet. Allt vi behöver är en bra webbläsare. 

Med ett billigt och pålitligt verktyg som Chromebook så flyttar vi fokus från dyr hårdvara till pedagogiken och innehållet skolan. Vilken kommun eller skola kommer att kunna se skattebetalarna i ögonen om man köper Apple-datorer för 10 000 kr styck när det finns så bra och prisvärda alternativ?

Innehåll och pedagogik är ju det vi vill lägga pengarna på i skolan, inte dyr hårdvara. Som Wired Magazine påpekade i sitt decembernummer är Apple ett företag där 91% av intäkterna kommer från försäljning av hårdvara – och som därför har ett starkt incitament att sälja dyr dito, även till skolor – medan för andra företag, som t ex Amazon, är det precis tvärtom. Fokus finns på innehåll, ”content”.

Det är bra för skolan att nya koncept som Google Chromebook kommer! Nu kan mer resurser hamna på innehåll och pedagogik – skolans kärnverksamhet –  istället för på dyr hårdvara.

Boka 22 mars – här är nu äntligen dagen som handlar om klassrummet och hur man gör pedagogik av datorn och internet.

Nu måste det vara slut på allt snack om och kring datorer i skolan. Nu handlar det om klassrummet och pedagogiken. Hur berikar jag min undervisning? Vilka digitala verktyg skall jag använda? Hur omvandlar jag molnverktygen till framgångsrik pedagogik?

Learnit24 och årets IT-kommun, Upplands Väsby, inbjuder till en lärorik dag i pedagogikens tecken. Av lärare och för lärare. Många seminarier att välja mellan. Konkret och praktiskt. Verktyg att ta med sig hem.

Vi är många som är trötta på stora datorn-i-skolan mässor som mest handlar om att visa grejer och sälja prylar? Och lika mätta är vi på datorn-i-skolan konferenser som mest handlar om IT-utvecklingen i största allmänhet?

Så här är nu äntligen dagen som handlar om klassrummet, verktygen och hur man gör pedagogik av datorn och internet.

Platsen är Upplands Väsby nya gymnasium. Sveriges just nu mest intressanta skola. En ny skola helt designad för modern pedagogik. Och skolan ligger alltså i kommunen som på Kvalitetsmässan i november utsåg till årets IT-kommun!

Datum: torsdag 22 mars 2012
Plats: Väsby Nya Gymnasium (27 min
från Stockholm C, 9 min från Arlanda)
Tid: kl 9.00–16.00

En heldagskonferens fullspäckad med kortare
inspirationsföreläsningar och längre workshops. F-12.
Ingen försäljning – bara kunskap.

Gå hit för mer information (och klicka sedan på   så skickar vi program och länk för anmälan efter jul- och nyårshelgerna)

Varför ”molnet” är så förbaskat bra för skolan!

”Molnet” kommer att påverka skolan rejält under de kommande åren. Det slog Horizon-rapporten fast nyligen. Den rapporten kommer årligen och tittar in i kristallkulan vad skola och IT – och symbiosen mellan dem –  bär med sig i framtiden.

Och denna molnutveckling är jättebra för oss i skolan!

Molnet är ju som bekant egentligen internet. Att använda molnet innebär att de program som vi tidigare installerade på datorn nu istället körs på internet – i molnet –  med hjälp av vår webbläsare (som t ex språk-programmet Rosetta Stone, eller olika kartprogram). Det betyder också att de filer som vi tidigare sparade på vår hårddisk, sparar vi nu i molnet istället (t ex på MS Live, Google Docs eller i Dropbox).

Med andra ord så går utveckling mot att vi knappast längre behöver en hårddisk på datorn, och egentligen inte heller ett operativsystem.

Faktum är att redan nu har Samsung och Google släppt en laptop som endast har en webb-läsare. Webbläsaren fungerar både som operativsystem och som hårddisk – den har helt enkelt internet som sin hårddisk.

Här är varför jag tror att denna molnutveckling är jättebra för oss i skolan:

–          Laptopsen blir lättare, billigare och startar mycket snabbare (5-10 sekunder!).

–          Behovet av IT-avdelningens hjälp och support minskar eftersom färre saker kan gå fel i datorn.

–          Laptopsen får samma fördelar som en surfplatta – som en Ipad eller Samsung Galaxy-platta – fast utan dess nackdelar, d v s stor skärm, en ordentlig mus(platta) och ett mer ergonomiskt tangentbord. Detta underlättar när man skall vara kreativ och skapa med sin dator. Och det vill ju att eleverna skall göra – inte att de bara skall vara passiva web 1.0-mottagare av information.

–          Kombinationen molnet-läraren-eleven blir själva pedagogiken. Myten om att den pedagogiska framgången med datorer i skolan sitter i vilket hårdvarumärke man väljer – om  man väljer Lenovo, Mac eller Dell – punkteras definitivt. Och den myten odlas ju som bekant medvetet av en del tillverkare – och tyvärr även av vissa konsulter inom skola och 1-1 – vilket gör det onödigt dyrt för skolan och skattebetalarna.

–          Steget från pedagogisk idé till handling blir kortare för läraren. När man hittar en användbar tjänst i molnet – eller ett användbart program – så är man igång i klassrummet på nolltid. Inga krångliga beställningar, inga långa leveranser av DVD-skivor och inga installationer på skolans servrar behövs längre.

–          Utbudet och rikedomen på material blir mycket större. Alla de fantastiska program och tjänster som kan användas i skolan sprids mycket snabbare och det finns plats för många fler – stora som små. Det har alltid funnits en gräns för hur många programinstallationer en skola kunnat hantera – en gräns som inte längre finns när behovet av installationer försvunnit (liksom kostsamma uppgraderingar!).

Besöker man ISTE:s årliga konferens* i USA så inser man att molntjänsterna i utbildning har slagit igenom på allvar på skolorna i USA – mycket mer än här i Sverige.

Vi i skolan kan inte annat än bejaka denna utveckling. Den passar oss och pedagogiken mycket bättre än det gamla som varit – som ju många gånger på ett olyckligt sätt vridit vårt fokus från pedagogiken till hårdvaran, till en datormärkes-fixering (och en dyr sådan!).

*ISTE – International Society for Technology in Education, hemmahörande i USA,  ordnar årligen en internationell konferens kring IT och skola.

Vinnare och storslam i Webbstjärnan – några reflektioner

Det är imponerande att ta del av det vinnande bidraget på Webbstjärnan (trefaldigt belönat). Projekt-Tjernobyl är ett verkligt fint elev(sam)arbete där skola, dator, pedagogik och kreativitet möts på det kvalitativa sätt man önskar.

Det är också helt rätt att belöna läraren, Deborah Asarnoj, som coachat sina elever framåt och som visat hur omvärldsrelevans, samarbete, kreativitet, kommunikation och andra 21st Century Skills kan knytas ihop och resultera i imponerande elevarbeten.

Men framgångarna för eleverna i Projekt-Tjernobyl och Deborahs insatser leder också till några reflektioner:

–          Beror resultaten på att Deborah eller eleverna använt en viss typ av dator?

–          Hade ett dylikt högkvalitativt elevarbete kunnat göras med en iPad eller annan surfplatta?

Svaren på båda frågorna är naturligtvis ”nej”.

När jag reser runt och besöker skolor i landet slås jag ibland av hur datortillverkare lyckats intala skolledningar, lärare (ibland hela kommuner!) att deras digitala-pedagogiska framgång hänger på att de väljer just deras datormodell (oftast då en onödigt dyr dito). Med andra ord, man vill hävda att pedagogiken skulle sitta i hårdvaran! Var kommer denna villfarelse ifrån?

Vidare slås jag av att man alltför ofta inte reflekterat kring vad den pedagogiska användningen och utkomsten önskas vara innan man skaffar grejerna. Man tänker surfplattor till eleverna utan att reflektera kring om man inte istället borde ha för ögonen det som Webbstjärnan står för och som de så tydligt deklarerar: ”Aktiva användare i stället för passiva konsumenter”. Elever som har de verktyg som krävs för att de skall bli verkliga producenter av digitalt innehåll.

Grattis Deborah Asarnoj, Marcus Olsson, Patrik Hermansson och Mattias Hamberg!

Projekt Tjernobyl vann hela tre priser – se dem kommentera sitt hattrick direkt efter prisutdelningen.

Se sändningen från prisutdelningen

Kommentarer i Lärarnas Nyheter

Messis fotbollsskor och datorerna till skolan

Framgång och skicklighet är inte kopplat till skomärket

Har pedagogisk framgång med hårdvaran att göra? Eller med vilken datormodell man köper till skolan?

Har ni sett reklamen för fotbollsspelares skor? Den vill få oss att tro att spelarens skicklighet och framgång är kopplad till de fotbollsskor han eller hon spelar i. Och i regel – ju dyrare skor desto större framgång. Tror vi på det?

I skolans värld brottas vi lite med samma fenomen. Vissa datortillverkare försöker få oss att tro att om vi bara väljer deras modell, deras hårdvara, så är framgången säkrad. Då blir pedagogiken bra. Då blir 1-1-satsningen en framgång.

Har Lionel Messi blivit så duktig som han är för att han spelar med en viss modell fotbollsskor? Nej, varken Messis framgångar på fotbollsplanen eller skolans pedagogiska framgång vid t ex en elevdatorsatsning beror på om man valt att köpa den ena eller andra modellen skor eller dator – framgången hänger inte på om det är en Lenovo, Mac, HP, Fujitsu. Den hänger på helt andra saker. Den skolledare som reducerar skolutveckling till valet av dator är ute på tunn is.

En annan sak: Vi vet rätt säkert att inom en inte alltför avlägsen framtid så kommer eleverna att ha med sig egna datorer, läsplattor, surfplattor, eller vad nu må vara till skolan, precis som de idag har med sina egna mobiler. En skola som då säger att deras pedagogik är avhängig en viss modell dator kommer att avslöja sig själv.

Med andra ord: om vi inte redan insett det – eleverna kommer att tvinga oss att inse att hårdvaran inte är det viktiga.

Dessutom: Det släpps som bekant redan datorer – och fler är på gång – som bara innehåller en webbläsare. Webbläsaren är själva operativsystemet. Det är alltså datorer som är värdelösa om de inte är uppkopplade på nätet. Det är ”ideologiskt rätt” att tillverka en sådan dator, uttryckte sig Magnus Höij, chefredaktör på Internetworld (IDG) på Webbdagarna nyligen. För värdet skall ligga i nätet och i molnet och i användandet, och fler och fler av de tjänster och program som vi använder körs ju därifrån.

Att i det läget komma dragandes med att ”datormodellen avgör kvalitén på elevdatorsatsningen” blir också ganska befängt.

Nej, framgången för pedagogiken och för en lyckad 1-1-satsning sitter inte i datormodellen. Den sitter i faktorer som att användarna (lärarna, eleverna) får styra tekniken och inte tvärtom; att man har en kultur av kollegial samverkan och utveckling; att skolledningen är engagerad; att goda pedagogiska exempel med IKT-använding lyfts fram; att man nätverkar och inspireras av andra; att lärandet och pedagogiken sätts i centrum  o s v.

Kvalitén på skolans pedagogik sitter inte i datormodellen

Framgången sitter inte i vilken sko laget valt åt Messi, utan i vilken sko Messi valt till sig själv (hur många tror att Messi inte själv valt sko?). Borde inte skolan agera likadant – låta eleven själv välja dator?

Må vi inte styras av yta, märkes-dyra grejer och kollektiva val, och tror att har vi det bara så, så blir det bra pedagogik och lärande!

Tryck på ”play” och ditt liv spelas upp!

I den digitala tidsåldern, hur medvetna är vi – och våra elever – om hur allt det vi gör i våra liv lätt som en plätt kan samlas ihop och spelas upp som en film?

Malte Spitz

Malte Spitz, som är politiker i Tyskland, är mycket medveten om detta. Med hjälp av aggregerad information hämtad från hans mobiltelefonsamtal, internetuppkopplingar, tweets, bloggar o s v, lät han Zeit Online göra en animering av de senaste sex månaderna i sitt liv.

Som en zoombar film kan man spela upp hans förehavanden ner på gatunivå – var han varit, när han var på olika platser, hur han rört sig, telefonsamtal, sms, tid på internet, o s v. Kartläggningen börjar med en tågresa nere vid Erlangen i södra Tyskland och slutar hemma i hans bostad i Berlin. 35 000 gånger hade telefonbolaget (Deutche Telecom) lagrat hans koordinater under perioden.

Vi är nog alla medvetna om att mycket av det vi gör blir digitalt ihågkommit på något sätt, men möjligheterna att sätta ihop informationen och göra det till en film, eller till ”Infografik”, tänker vi kanske inte alltid på. Och, som sagt, hur medvetna är våra elever om dessa integritetsfrågor?

Zeit Online

Elev om Anna Karlsson på Kommunala skolriksdagen

Learnit24 deltog på den välbesökta Kommunla Skolriksdagen och intresset var stort för temat pedagogisk skolutveckling och IKT.

Anna Karlsson

Anna Karlsson höll tal och inspirerade, och en elev från YBC (gymnasieskola i Nacka) skrev ett fint inlägg om hennes tal som hon kallade En glimt av framtidens lärande i dagens skola

Vid Microsofts monter samlades eleverna från YBC och även dagisbarn för att prova Kinect och MS Surface. Två nya tekniker som kan komma att bli av intresse för skola och utbildning.

 

Vinnare i Moskva!

Sent igår kväll i Moskva utnämndes Kara Barker och Roger Lister till Europas mest innovativa lärare inom kategorin ”knowledge-building and critical thinking”.

Roger Lister och Kara Barker

Båda är verksamma på Viktor Rydberg gymnasium i ämnena biologi, kemi och naturkunskap.

Det fanns 85 tävlande lärare på plats och man tävlade i fyra olika kategorier. Den kategori som Kara och Roger vann inom anses vara en av de mest prestigefyllda (och svåraste) med tanke på att kraven är höga vad gäller innehåll och metod.

Karas och Rogers arbetsmetoder har tidigare fått uppmärksamhet, bland annat i Dagens Nyheter, för att de på ett så fint sätt entusiasmerar eleverna i naturveten-skaperna och väver in ett brett register av färdighetsträning och IT i sitt arbetssätt.

Elev arbetar med fantombild

Metoden har bland annat influenser från tv-serien CSI.

Vi hoppas nu att Kara och Roger får möjlighet att sprida sin metod till andra intresserade lärare och skolor.

Mer om framgångarna

Ulf Jämterud – föregångare inom IT och pedagogik – belönas idag av Kungliga Vitterhetsakdemien

Ulf Jämterud som är lärare i religion och historia på Bromma gymnasium belönas för sina fina insatser i ämnet historia, och det banbrytande sätt han använt IT på inom ämnet.

Jämterud har nyligen också kommit ut med en bok Digital kompetens i undervisningen som handlar om undervisningens digitalisering i allmänhet, men som också är en guide till digitala läromedel inom so-ämnena.

Kungliga Vitterhetsakademien skriver i sin motovering: ”Akademins pris för berömvärd lärargärning inom skolväsendet för år 2011 inriktat mot ämnesområdet historia till gymnasielärare Ulf Jämterud, Upplands Väsby, som genom att ställa didaktiska frågor under debatt har förenat kravet på goda ämneskunskaper med möjligheten att utnyttja databaserad undervisning i källkritik. Prissumman är 50 000 kr.”