Är detta början på slutet för digitala whiteboards?

Nu kommer det projektorer som levereras med en en interaktiv penna. Med pennan skriver och ritar du på duken/väggen. Pennan skickar samma signaler till din dator som din datormus gör. Du kan alltså göra samma saker som med en interaktiv whiteboard, fast utan att behöva ha en speciell interaktiv tavla hängande på väggen.

Har du dessutom en tablet-PC, eller en iPad, som du kopplar till projektorn så kan du välja att vara interaktiv antingen med pennan/fingret på laptopen/iPaden, eller med pennan framme vid väggen.

En interaktiv projektor med pekpenna, Benq MP780.

Fördelarna med projektor-laptop-penna kombinationen är naturligtvis att den är mindre utrustningskrävande (behövs ingen speciell – och dyr – tavla). Det behövs inte heller någon speciell tavla-projektor synkronisering (som ju ibland ställer till det), och man kan i klassrummet använda precis samma program och tjänster som man har på din egen dator. En ytterligare fördel är att bildens storlek inte begränsas av den interaktiva tavlans storlek – bilden kan göras beytdligt större, och varieras beroende på behoven.

Just nu kostar en sådan här projektor runt 15 000 kr (då även anpassad för 3D-visning), men priset lär gå ned allteftersom tekniken utvecklas och intresset ökar.

Ännu är nog inte den interaktiva whiteboardens tid helt förbi (speciellt inte i de lägre årskurserna i skolan), men utvecklingen går snabbt och attraktionen med den enklare och billigare lösningen med projektor och penna lär bli stor.

Anna Karlsson, vinnare av Innovativa lärar-priset, intervjuad i Sydafrika

Anna Karlsson undervisar i naturvetenskapliga ämnen på högstadiet. Hon vann första pris i Sverige och i Europa i Innovativa lärar-tävlingen. I den världsomspännande tävlingen i Sydafrika kom hon trea. Anna arbetar med IKT i undervisningen på ett banbrytande sätt.

Anna har också deltagit med sina elever i den internationella legotävlingen, First Lego League, där eleverna byggt, programmerat och tävlat med en lego-robot.

Här är en kort intervju med Anna.

Ny rapport. Viktigaste trenderna inom skola: mobilitet, samarbete och molntjänster

Här är megatrenderna inom skola och utbildning just nu enligt Horizon-rapporten*:

–          Mobilitet: En stark trend mot ökad tillgängligheten till utbildningsmaterial utanför skolan genom mobila enheter med tillgång till nätet (smartphones, läsplattor m.m.). Elevernas informella lärande – att lära utanför skolans organisatoriska enhet – ges ytterligare möjligheter (Forskaren och författaren Peter Gärdenfors har intressanta tankar kring detta).

–          Samarbete: Teamwork, där de som samarbetar finns på olika geografiska platser, slår igenom ännu mer även i skola och utbildning. Omigen så ser vi skolans geografiska och organisatoriska nödvändighet för lärande minska.

–          Molntjänster: Fler och fler program, funktioner och tjänster körs i molnet istället för på den egna datorn. Detta ger ökad flexibilitet och minskar det tekniska supportbehoven. Skolor flyttar data in molnet och nyttjar tjänster och utbildningsmaterial där. Mindre hårdvara i form av servrar och annat på skolorna.

———-

Det mest anmärkningsvärda är nog att samtliga trender pekar mot att skolan som plats och enhet måste anta en ny och annan roll – skolans monopol på att skapa tillgång till lärresurser blir mer och mer överspelad (se mobilitet och molntjänster ovan). Likaså verkar det nu som  lärandet tillsammans i mindre och mindre utsträckning behöver ske inom skolans organisation och struktur (se samarbete ovan).

* Den årliga Horizon-rapporten syftar till att hitta trender inom utbildning kopplade till teknikutveckling. Ett konsortium av olika skolor, universitet, muséer och andra institutioner samarbetar kring att ta fram rapporten. The Horizon Report

Don’t touch my Internet!

I Tunisien upptäckte man härom veckan att många Facebook-konton hade hackats. Ingen visste hur. Facebook kopplade in sitt säkerhets-team för att ta reda på hur det hade gått till.

Efter ungefär en veckas undersökningar visade det sig (till mångas förvåning) att det var den nationella Internet-leverantören, Agence tunisienne d’Internet (ATI), som tillsammans med myndigheterna använde ett javaskript för att få tag i användarnamn och lösenord till Facebook-användare – d v s till dem som var politiskt aktiva.*

Kanske måste vi hela tiden påminna oss om vilken enorm lockelse det ligger hos både politiker och företag att antingen styra eller kommersialisera alla aspekter av Internet.

Om Internet hade tillkommit idag, hade det då blivit som kabel-TV? Kommersialiserat, paketerat och kontrollerat in i varje detalj? Vilka politiska restriktioner och kontrollmekanismer hade man byggt in redan från start?

Internet tillkom spontant och okontrollerat – det tog lång tid för de politiska och kommersiella krafterna att förstå vad som skedde. Däri ligger nog mycket av Internets räddning. Än så länge. 
Behövs det en verkligt global, stark och folklig rörelse: ”Don’t touch my Internet”?

* Lösningen i Tunisien blev att Facebook gjorde om Facebook-kontona till https-adresser (krypterade) istället för http-adresser (okrypterade) för att stoppa den politiska förföljelsen.

Simrishamn satsar på 1:1 och skolutveckling

250 lärare från hela Simrishamns kommun samlades på Grand för att dela en vision: Nu inleds arbetet med att göra Simrishamns skolor till de bästa i landet!

Erik Lenne, utbildningschef, glöder för visionen

Det kommer att handla om skolutveckling – om att höja elevernas resultat. Och om att alla skall bli godkända, berättade utbildningschef Erik Lenne. Entusiasmen och prestationerna skall upp!

Två viktiga ingredienser i satsningen är ett pedagogiskt och strategiskt införande av digital teknik och laptops, i samarbete med Learnit24, samt ett samarbete kring idrottande och disciplinerat skolarbete med svenska mästarna Malmö FF.

Ystad Allehanda var där och uppmärksammade satsningen Skolan satsar på att bli bäst

Evenemanget gästades av Metta Fjelkner, ordförande i Läranas Riksförbund, som i sitt tal betonade vikten av att lärare och elever utrustas med modern informationsteknik.

Under kvällen talade också Lars Lingman och Pia Enestöm från Learnit24 om de pedagogiska möjligheterna som Internet och den digitala tekniken kan ge. Verktyg såsom OneNote, Live@edu, Google SketchUp och Lego-programmering demonstrerades.

Pia Eneström, högstadielärare i NO på Viktor Rydberg Samskola, demonstrerar hur program som TrackMania kan användas i matematiken

Det gavs också exempel på nyligen startade projekt i Simrishamn skolor relaterade till IT och pedagogik: ”Skriva sig till läsning”, ”3D som verktyg för ökad förståelse för anatomi i åk 5” med mera.

Jan Nilsson, rektor på Korsavadskolan, visar ett omtyckt pedagogiskt verktyg i klassrummet: Flipkameran
Grand i Simrishamn

Simrishamn satsar på IKT i skolorna och håller kick-off med Learnit24

Kick-off Simrishamn

Onsdagen den 9/2, 16.00- 19.30, Grand

16.00-16.30  Eftermiddagsfika, musikelever underhåller

———–

16.30 – 16.50 Erik Lenne (utbildningschef Simrishamn) Nu satsar Simrishamns skolor!

16.50 – 17.10  Bo Kristoffersson (Learnit24 – rektor) Hur kan ISP-programmet hjälpa skolorna i Simrishamn?

17.10 – 17.30 Metta Fjelkner (ordförande LR) Varför är IKT viktigt för lärarna, eleverna och skolan?

17.30-17.45  PAUS

17.45 – 18.15  Lars Lingman (Learnit24 – bitr rektor) IKT-pedagogik i klassrummet

18.15 – 18.45  Pia Eneström (Learnit24 – lärare no) IKT-pedagogik i klassrummet

18.45 – 18.55  BETT Presentation av erfarenheter från BETT-konferensen i London

18.55 – 19.05  Studiebesök Kent, England Presentation av iakttagelser på en skola i Kent

19.05 – 19.15 Skriva sig till läsning Presentation av projektet ”Skriva sig till läsning”

19.15-19.25  3D-teknik för förstärkt inlärning Presentation av nytt internationellt projekt i Simrishamn (10 min)

19.25-19.30  Erik Lenne, avslutning Vad är igång och kommande workshops!

Algebra och pekplattor

Resultaten i matematik för 600 elever på högstadiet i Kalifornien jämförs under ett år mot resultaten för 400 elever som läser samma matematik med hjälp av en pekplatta. 

Hittills visar resultaten på att främst de multimediala möjligheterna i pekplattan är till hjälp för eleverna – den omedelbara tillgången till små förklarande videosnuttar hjälper dem att förstå.

”One of the differences between the book and the app is that students can watch videos of instructors explaining each problem as many times as they need in order to understand.”, säger man.

Och en elev kommenterar: ”Sometimes I don’t understand the step by step the teacher gives me, but I watch the videos over and over again and I can get it when I need the help.”

Man tycker sig också se ett ökat engagemang och intresse för matematiken.

Pilot Study

A day in the life of the class…

Låsta datorer ett av skolans största problem

Några artiklar i pressen har under den senaste tiden uppmärksammat det jättestora problem som många lärare i svenska skolor brottas med – man får inte bestämma över sin egen dator och kan inte använda den på det pedagogiska sätt man vill.

I en debattartikel i den mycket läsvärda tidskriften Datorn i utbildningen, Datorer i matematikundervisningen: Sverige sämst i klassen, beskrevs problemet, och man slog fast att Sverige är sämst i klassen när det gäller att använda datorer i matematikundervisningen i skolan, och att en bidragande orsak till detta är nedlåsningen av lärarnas datorer.

Det tråkiga är alltså att i artikeln lyfts åter igen de låsta, styrda och centraliserade IT-systemen (”sovjetliknande”, som de beskrivs) fram som en av de främsta orsakerna till att lärare stoppas i sin kreativa användning av IKT i undervisningen. Min erfarenhet i arbetet med skolor runt om i Sverige är densamma. Detta problem är ofta det allt annat överskuggande.

Det är alltså fortfarande väldigt, väldig många lärare inte är admin på sina datorer och därmed inte kan styra sin egen IKT-tillvaro och sin undervisning.

I dagarna kom ytterligare en artikel på temat i tidningen Computer Sweden, ”Många av de stora utrullningarna får katastrofala följder när varken lärare eller elever kan använda datorerna”, skriver man Computer Sweden